Jag väljer att tro på mig själv

Befinner mig i Grekland och var precis med om den värsta smärtan i mitt liv. Jag skrek, grät och vred mig. Det värsta är över men jag hade så ont att jag ville kräkas. Men ändå var jag inte riktigt rädd för det. Det känns som att jag var mer förberedd nu än jag varit tidigare. Har jobbat så mycket på ångesten och fobin att allt känns lite lättare nu. Men visst kommer mina rädslor ifatt mig ibland. Men det är okej. För jag är stark i mig själv. Och jag tror på mig själv. Och det är det som räknas.


Möter min rädsla

Sitter här igen med ångest. Känslan av att vilja kräkas lämnar mig inte. På väg ut. Träffa vänner. Måste sätta mig på ett tåg. Spyan i halsen. Andas. 1... 2... 3... Öppna ögonen. Ställ dig upp. Möt din rädsla.


En dag till, och efter det en till

Det var alldeles för länge sedan jag uppdaterade.
Jag har mått rätt bra.
Idag mår jag sämre.
Orkar bara inte just nu.
Men jag ger aldrig upp.
Behöver bara ge det lite mer tid.
Lite till...


RSS 2.0