Dinati - En blogg om ångest & fobi

Jag har gått och blivit kär... Och när ångesten väl slår till men jag ligger i hans armar är det som att de enda känslorna i kroppen som ockuperar är kärlek och lycka. Han vet inte om min grova ångest jag gått igenom men den tar inte över mitt liv längre, så när det är dags och känns jobbigt berättar jag. Jag har däremot inga problem att slänga ur mig; "vilken ångest jag har nu, mår illa!" Och han svarar mig enkelt; "usch. Vill du ha en kram?" Inget komplicerat, inga förklaringar. Han bara är där för mig när jag behöver honom. Just nu känner jag bara lycka.