Ur andras perspektiv
Jag känner mig rätt så liten just nu. Känner mig som ingen speciell, ingen märkvärdig. Någon som bara är där. Som står där och ser fundersam, lite dum ut. Någon som inte riktigt förstår det som andra har så lätt att förstå. Någon som inte riktigt syns helt enkelt. Eller tvärtom. Någon som syns, fast ur fel perspektiv. Bara för att det är så. Att man är lite konstig sådär. Som inte tänker riktigt som andra. Som inte mår som andra. Så känner jag mig. Rätt värdelös från och till.
Sjukdomstider
I senaste inlägget skrev jag att jag hade blivit sjuk. Jag var frisk i en dag, sen blev jag sjuk igen. Värre denna gång. Men NU är jag frisk. Jag orkar göra saker igen och träna. Det medför också sin ångest. Men det tar vi inte nu... Tre veckor senare är jag i alla fall frisk nu. Tack och lov.
