Nu sitter jag här igen...
Nu sitter jag på toalettgolvet igen. Började må väldigt illa efter maten. Väntar på att kräkas och jag är livrädd. Det jobbigaste är nog inte just att kräkas, för det är ju över på bara några sekunder, utan processen innan. Själva illamåendet. Att behöva lida. Min närmsta vän är här och hon vet hur jag mår och vad hon kan göra. Hon är så stöttande. Nu är det bara att vänta ut det. Är det ångest eller har jag ätit något dåligt? Eller värst av allt blivit sjuk?
Kommentarer
Trackback
