Dinati - En blogg om ångest & fobi

Kändes ju för bra för att vara sant att jag skulle slippa illamåendet under en sådan lång tid. Skulle bli utekväll men nu vet jag inte längre. Har mått illa någon timma eller två nu. Kom plötsligt och det är inte så att jag vill springa till toaletten och kräkas utan mer ett illamående som ligger där och växer. Försökt med att ignorera, försökt med att andas djupt, försökt med att distrahera men det ligger kvar. Jag känner mig inte lika rädd på samma sätt som jag brukar, tanken slog mig t om precis om jag inte bara skulle stoppa fingrarna i halsen. Vilket absolut inte är likt mig. Som en person med kräkfobi mår man hellre illa i en hela vecka än att kräkas en enda gång och ha det undanstökat. Men även fast det inte är lika jobbigt så är jag fortfarande rädd för att gå ut om jag mår såhär. Jag får lätt för mig att jag är magsjuk. Vännen jag ska ut med har också mått illa idag, vilket inte gör situationen bättre då vi sågs för två dagar sedan. Tankarna av vad vi kan ha smittat varandra med vandrar runt i huvudet.

Jag ska försöka att känna efter hur jag vill göra ikväll, fast inte för mycket. Jag ska vara glad över att jag gjort det framsteget att jag inte är lika rädd längre i alla fall. Den andra biten som att faktiskt våga sig ut ändå tar vi en annan gång.