Om inte ångest så...

Har ingen ångest just nu men är ledsen. Att få höra att man inte vill jobba normalt eller tar något på allvar. Jag vill jobba. Jag jobbar också men inte fast. Jag söker arbeten men inget verkar passa. Jag får inga svar på mina cvn. Men jag kämpar med det jag har. Jag kan bara inte ha ett jobb på heltid. Halvtid skulle jag kunna klara av. Men allt jag gör, de jobben jag nu får in på mitt företag, får ofta en negativ kommentar. "Men räcker det? Hur långt kommer du på det?" Jag vill inte höra sånt mer. Jag gör det jag kan och än så länge går jag inte i personlig konkurs. Inget räcker för att nöja... Känner mig deprimerad just nu. Och otillräckligt. Förstår folks synpunkt på ett sätt, men förstår någon mig?

Kommentarer
Postat av: Sandra

Känner precis såhär! (Det fanns en tid som jag "klarade av" ett heltidsjobb...) men idag är allt annorlunda... Man vet aldrig från dag till dag eller timme för timme eller hur mår jag om några minuter?! När kommer slaget och panik vågen?! ... Jag förstår dig fullt ut! ... All lycka! Kämpa, kämpa

Svar: Hej, Sandra!

Precis så. Har kommit så pass långt att jag hanterar min ångest väldigt bra. Men då är det fortfarande lite under de villkor jag lärt mig klara av. När det kommer till nya saker kan det bli så jobbigt. Men det måste göras. Måste ha en mer stabil inkomst så kämparglöden får brinna extra mycket nu. :)

Tack för att du läser!
Dinati

2014-04-14 @ 03:42:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0