Dinati - En blogg om ångest & fobi

Skrivet 24/8

Jobbig kväll vid läggdags igår. Började bli så orolig att jag mådde illa, det började bränna i magen och det gick liksom ut över bröstet och armarna. Skum känsla men som att det domnade. Att prata med killen hjälpte mig att fokusera på annat. Till slut sov jag helt okej. Vaknade några gånger under natten. Vaknade nu för kanske en kvart sedan och hade ont i magen. Sitter på toa nu men kommer väldigt lite. Trögt idag. Så jag får väl nöja mig så och hoppas på att kunna sova ett par timmar till i alla fall.

Kl: 10.27

Vaknat upp igen och tagit min magmedicin jag köpte på Apoteket här i Grekland. Det gör lite ont i hela magen. Märker på pojkvännen hur frustrerande han tycker att det blivit nu. Vi pratade om det igår innan vi somnade. Magen och min ångest sätter käppar i hjulet. Vi kan inte flytta in till något eget, detta pga att jag inte har ett fast jobb och tjänar för lite. Jag kan inte jobba normalt pga min ångest. Det är mycket jag inte kan göra pga min ångest. Och det tär på honom och på vår relation. Det märker jag. Jag har försökt att förklara att situationen är komplicerad och att jag vill så gärna men att det tar stopp. Vad ska jag göra? Kbt funkade en gång men nu andra gången funkar det inte så bra. Min terapeut och jag ses så sällan också och vi pratar mest när vi ses. Skönt att prata av sig, men då blir det inte så mycket kbt. Lite övningar har vi gjort men det räcker uppenbarligen inte.

Det är jobbigt med magen för ena sekunden känns den bättre som jag skrev tidigare, och sen blir den sämre igen. Nu känns den t ex sämre igen. Är lösare och gör ont. Igår morse var jag ju så glad att det ändå var helt okej och att jag bara gick på morgonen och sen dröjde det tills kvällen. Jag ska försöka att tänka så igen nu bara. "Struntsumma att det är lite löst. Ut med allt bara och försök att njuta av din dag."

Oj vad jag försöker att vara positiv. Jag försöker. Men känns inte som att försöka räcker nu...

Kl: 13.10

Det höll inte länge. Halvtimma, sen bar det hemåt igen. Magen mår inte bra och går på toa löst igen. Fick också veta nu att min kusin har fått samma som jag. Sammanträffande? Har jag IBS och han magsjuka eller har vi båda magsjuka? Just nu vill jag nästan till läkaren så att de får kolla mina värden. Men hur roligt är det utomlands, 4 dagar innan man ska resa hem? Vad är det som händer? Varför har jag drabbats av detta elände? Personen med gigantisk fobi för magsjukdomar drabbas. Är det inte typiskt? Och magsjuka ska väl inte hålla på såhär i 4 dagar? Vet inte vad jag ska ta mig till. Får panik.

Kl: 14.09

Maginfluensa sägs det att det är nu. Ska få någon ny medicin som ska hjälpa. Vilken jävla semester...

Kl: 15.37

Har tagit medicinen, ätit väldigt lite då och då och sovit lite grann. Nu fick jag höra att min kusin mådde bra tydligen. Förstår ingenting. Har inte gått mer på toa men magen gör ont. Tänkt tanken om det skulle vara allvarligt men tror inte det. Om det nu är influensa borde magen bli bra snart. Jag känner liksom fortfarande hunger och det är så konstigt. Men är glad över det. Kunde varit så mycket värre. Men nu är det inte det. Det får jag vara glad för. Måste krya på mig nu. Jag är ju på semester...

Kl: 17.08

Pratade med min faster. Och min kusin är här och umgås med killen. Han mår bra. Började gråta i telefon med faster. Hon sa att jag måste sluta jaga upp mig, att jag bara har en influensa och att jag måste försöka göra något ändå. Och ju mer jag jagar upp mig och är orolig, så kommer det att fortsätta att göra ont i magen. Grät en hel del och känner mig fortfarande lite ledsen men känns bättre för stunden. Och min pojkvän kom ner och löjlade sig för att jag skulle skratta lite. Guldvärd är han. Han ver exakt vad han ska göra för att få mig att skratta. Jag älskar honom och uppskattar honom så mycket att mitt hjärta spricker. Förstår att han blir frustrerad och irriterad. Vi har pratat om att jag måste byta min livsstil. Bättre mat, träning, skaffa ett jobb och så kanske min ångest får en balans i alla fall. Jag måste försöka. Kanske gå till en kostrådgivare igen. Kanske arbetsträna. Det borde man väl kunna fixa via remiss från läkare? Detta räknas ju som psykisk ohälsa. Jag måste. Det kommer att vara tufft men jag måste. Heja mig.

Kl: 19.35

Magen har börjat göra ont igen och nu även ryggen. Men jag har också legat ner länge. Går upp ibland och bara går runt lite eller sitter med min kusin och min pojkvän en stund men orkar inte sitta så länge. Tungt i magen, ont i ryggen och oro. Har dock försökt att oroa mig så lite jag kan nu. Det gör det bara värre. Min pappa smsar då och då och frågar hur jag mår. Jättesnällt. Han säger hela tiden att det kommer att bli bättre. Han känner sig såklart hjälplös hemifrån. Min pappa och jag har en fin relation. Det uppskattar jag. Saknar Sverige nu...