Saknad

Dag 2. 11 dagar kvar. Natten gick bra. Jag somnade relativt fort, men han saknades. Sängen är så stor utan honom. Vaknade upp och det kändes rätt bra. Jag vaknar alltid upp själv på vardagarna. Han åker till jobbet strax efter 05.00, och jag jobbar ju kvällar. Men nu börjar det kännas tufft när klockan närmar sig 16.00. Då brukar han sluta på jobbet. Antingen är jag hemma när han kommer klockan 17.00, eller så vet jag att han kommer att vara hemma när jag slutar jobbet vid 21.00. Så just nu känner jag mig rätt ledsen. Jag har inte gjort något idag heller. Fixade lite med fotojobb ett par timmar men efter det har jag bara legat i sängen och haft tråkigt. Och då börjar man tänka.

Jag har inte haft någon jobbig ångest sedan han åkte. Det har varit en stor rädsla. Han finns där under mina svåra attacker och lugnar mig. Min älskling. Jag saknar honom...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0