Tusen bitar

Arbetspasset tidigare gick bra. Men jag kom hem och blev ledsen. Ingen pojkvän... Nu har han åkt på riktigt... Blandade känslor av ångest, ledsamhet och saknad. Dag 1 av 12. Känns så hemskt. Känner doften av hans parfym på hans kudde. Kramar om och gråter. Behöver honom här, men han måste få åka iväg och uppleva sina drömmar. Det är för en bra sak och det vet jag. Så egentligen är jag bara självisk nu.

Min pojkvän gråter sällan. Väldigt sällan. Men idag grät han när jag skulle gå till jobbet och han skulle åka mot T-centralen och mitt hjärta gick sönder i tusen bitar. Min älskling. Snart ses vi igen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0