Musik, min räddare

Har just nu en jobbig känsla. Men jag försöker att sitta kvar i min datorstol och låta det vara. Jag minns att musik hjälpte mycket när jag var yngre och hade ångest. Då var det depression och inte pga emetofobi men det hjälpte mycket. Jag brukade ta på mig lurarna och höja till max (kanske inte så bra för hörseln) och drömma mig bort i musiken. Brukade låtsas att det var jag som sjöng och att jag stod på en stor scen med massor av människor som var där för min skull. För att lyssna på lilla mig med den stora rösten. Oftast var det 3 Doors Down jag lyssnade på. Fortfarande ett bra band i mina öron. Så, just nu lyssnar jag på musik och drömmer mig bort till imorgon då jag ska till jobbet och gå in i studion. Jag är egentligen ledig imorgon men ska dit innan verksamheten börjar och sjunga. Jag ska spela in en låt med Sia bland andra låtar, och lyssnar just nu på den på repeat. Har ni hört Big Girls Cry? Vilken fantastiskt låt. Och vilken fantastisk artist Sia är. Jag kan säga att det hjälpt. Magen började göra lite ont, och då började jag tänka tillbaka på när jag hade ont här för ett par dagar sedan. Magen började såklart bubbla också och då spred sig paniken. Men nu har jag Sia i lurarna och skriver till er samtidigt. Och jag känner mig lugnare. Jag fixar detta. Alla har sina dåliga dagar. Man får bara jobba på att få färre dåliga dagar, och fler bra dagar. På tisdag börjar jobbet för mig igen och det är lite jobbigt. När man varit ledig såhär så är det lite som att börja om igen. Men visst hejar ni på mig, så som jag hejar på er? Vi fixar detta. Jag har min musik för att lugna nerverna. Vad har ni?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0