Dinati - En blogg om ångest & fobi

Hej! Vill ta upp detta med återhämtning. Med det menar jag att man absolut kan få ha dåliga dagar, men någonstans måste man återhämta sig. Återhämtning sker på olika sätt och du väljer själv vad som är återhämtning för dig. Det kan vara att bara ta det lugnt i soffan eller att gå ut och göra något roligt. Allt beror på hur man själv är som person. vet ni vad min återhämtning har varit? Låt mig ta det från början... I tisdags så köpte jag och min sambo lite gott att grilla för att fira att allt löste sig med jobbet oh jag fick en fast tjänst med start i augusti. När vi öppnade köttet så luktade det jätteilla. Typ ägg. Och det höll i sig. Så jag blev livrädd. Min sambo grillade det ändå, och jag började gråta för att jag kände paniken ta över kroppen. Han var ändå väldigt förstående och kramade mig och sa att jag inte behövde äta. Men jag förklarade att det känns lika illa om han blir sjuk också. Vet ni vad han gjorde? Han gick och slängde köttet och vi åt kassler istället. Vilken underbar sambo. Vid detta lag hade jag gråtit så mycket och var helt förstörd. Men jag gick och la mig och dagen efter var det okej. Så då kommer vi till onsdagen, igår. Detta blev min återhämtning. Och det var, konstigt nog, att utmana mig själv. På jobbet hade vi utflykt med barnen och jag har undvikit dessa dagar då det innebär att sitta på stranden medans barnen badar. Jag har svårt för att sitta i solen då jag är rädd för att få solsting. Men jag satt där! I tre timmar med mina kollegor. Och oj vad trevligt det var! Inte nog med det. Vi åkte tillbaka till jobbet och fortsatte, jag stängde, och efter det hämtade jag upp min kollega och vi åkte till Ikea. Kan ni förstå det? Och efter det åkte vi till Willys. Och efter det åkte jag hem och grillade igen med köttet jag köpte från Willys. Trots paniken över köttet kvällen innan. Bara ta en stund och ta in det där, för jag är chockad över hur mycket jag orkade! Jag utmanade mig själv på flera olika plan. Känner mig fantastisk! Hur återhämtar ni er?