Blev illamående i alla fall

Kämpar just nu med illamående sedan kanske 1,5 timma tillbaka. Mår illa, känns spänt i magen och är nog spänd i axlarna, för jag känner mig stel med lite huvudvärk. Frustrerande. Jag sitter i alla fall kvar i soffan. Ungdomarna på jobbet sköter sig själva och gör sitt. Det är en väldigt lugn kväll. Jag önskar bara att jag kunde slappna av och påminna mig själv om att jag går igenom detta var och varannan kväll, och att jag varje gång klarar det. Det händer aldrig något farligt eller jobbigt. Men jag glömmer ju gång på gång. Så frustrerande. Känner mig helt trött och seg i kroppen. Allt för att detta tar min förbannade energi hela tiden. När tar det slut?

Dålig lax och fryst mat

Halloj!

Hur mår ni? Jag mår bra. Solen skiner ute. Är dock lite orolig. Igår var jag också otroligt orolig. Börjar med att berätta om det. Jag och min sambo åt en liten påskmiddag. Vi hade tagit fram lite sill, ägg, kokt potatis och lax. Vi såg båda fram emot laxen väldigt mycket. Jag smakade först och sa; "laxen smakar väldigt mycket... Fisk?" Och det lät ju väldigt konstigt, men den smakade verkligen äckligt. Den hade typ lukten av skaldjur som räkor. Smakade likadant. Min sambo, som verkligen älskar lax höll med och spottade t om ut laxen. Och han är inte kinkig när det kommer till sånt här. Jag hade ju redan ätit lite grann och blev genast orolig över att laxen var dålig och att jag skulle bli sjuk. Jag mådde aldrig illa, men däremot blev jag ängslig, och kunde knappt sitta still. Kom upp i varv i väntan på att bli sjuk. Jag satt bokstavligen och väntade på att bli dålig. Men vet ni vad? Jag blev inte det och allt gick ju bra. Bevisade för mig själv ännu än gång att man måste våga. Vi åt inte mer av den laxen i alla fall.

Idag är jag lite ängslig. Brukar ni frysa in mat när det blir över? Jag fryser ju ofta in råvaror. Men aldrig redan färdig mat. Men jag har börjat göra det nu för att spara tid. Och idag åt jag också en av mina lådor. Jag frös in fläskfilé som jag lagade den 25te. Nu när jag tänker efter är det iofs bara fyra dagar. Åh nej vad löjligt. Inom fem dagar kan man ju äta upp mat som stått i kylskåpet ju. Åh. Orolig i onödan över att bli sjuk! Men hur som helst! Jag var i alla fall rädd för jag vet inte hur länge man kan frysa in tillagad mat. Hur brukar ni göra? Kan någon stilla min oro lite grann? Visst kan man frysa in mat man tillagat och äta? Men hur lång tid får det gå?

Annars så sitter jag bara på jobbet och har rast åtta minuter till. Slutar 21.00 idag. Hoppas att ni har en fantastisk dag! Kram på er!

Glad påsk!

Hej på er!

Vad här hänt sen i torsdags? Jag och killen pratade och löste det. Vi överreagerade båda två. I fredags var vi båda lediga pga påskhelgen. Igår, fredag så åkte jag, killen och pappa till Ikea (!) och köpte en byrå till vardagsrummet. Sen var det hem som gällde och göra mig iordning för en intervju. Det var ett jobb inom musik som jag gör varannan fredag i dagsläget. Men tyvärr var betalningen rätt så skamlig så jag tackade nej. När jag kom hem byggde vi byrån, det blev väldigt fint! Och sen kom killens vän förbi, vi umgicks lite och åkte iväg tillsammans till en krog.

Idag, lördag så åkte jag och mamma till Ikea (!!) och fixade lite grejer hon behövde. Jag köpte lampskärmar. Roligt värre. Haha. Men hörni! Ikea! Jag åker till Ikea ofta! Och klarar det galant ofta också! Riktigt stolt över mig själv! Efter Ikea åkte vi hem till mamma och pappa och åt påsklunch med dem, min bror och farmor och farfar. Riktigt mysigt! Blev dock väldigt mätt, och det medförde ångest och illamående. Men det släppte senare mot kvällen.

Så vad gör jag nu? Jag sitter hemma ensam. Sambon är ute och jag orkar inte gå någonstans. Är väldigt trött nu men vill inte somna här ensam. Så jag ska försöka att hålla mig vaken så länge det går.

Glad påsk på er!

Bråk

Ångest. Jag och sambon har bråkat och sitter på olika håll. Och jag hat ätit kebab från grillen. Sist jag åt där hade vi flyttat in samma dag och jag blev sjuk. Kommer ni ihåg det? Problem med magen i fyra dagar. Inte för att jag tror att jag blev dålig av maten, men jag associerar det till något negativt. Så jag behöver min kille just nu, men vi pratar inte. Så jag måste hantera detta själv. Ansiktet hettar och jag känner mig rädd och osäker. Försvinn... :(

Matförgiftning?

Jag mår så himla illa. Jag åt korv till lunch. Öppnade den i måndags. Tre dagar sedan. Övar ju på att lukta och smaka på mat för att inte vara så nojig. Luktade, och det luktade bra. Så jag åt. Och så kom illamåendet nu 1.5 timma efter i samband med att jag åkte till jobbet. Det måste ju vara ångest. Innerst inne vet jag att det är ångest. Men det är bra att detta händer. Ännu en gång kommer jag i slutet av dagen ha bevisat för mig själv att det var falskt alarm. Och på det sättet byggs säkerheten upp och kanske, kanske att jag kan vänja mig. Måste kämpa.

Ny vlogg

Vlogg från i måndags. Hade lite problem med uppladdningen. Resten av veckan har hittills varit helt okej. Lite oro från och till, men det har gått bra. Jag hoppas att ni mår bra!

Kram

Video: https://youtu.be/z3jiNQ8uS9g

Andas in...

Jordens ångest just nu. Fick gå iväg och gömma  mig på toa. Fredags och igår var bra dagar. Minimalt med ångest. Såklart slår det till förr eller senare med ångest. Trodde att jag skulle kräkas och är helt matt i kroppen. Vill lägga mig ner men vill inte visa mig svag. Vi håller på att måla om här hemma. Har redan legat i sängen så mycket första veckan vi flyttade in. Så jag vill vara med. Jag var dock väldigt duktig igår. Höll igång hela dagen med spackling och målning. Så det får vara okej att må såhär idag.

Nu har jag andats ut lite. Då gör vi ett nytt försök igen.

Meditation och svaga ben

Lite stressig morgon. Väntar på att min bil ska bli klar men det går riktigt segt. Den ska provköras och sen ska de se om läckaget den hade är åtgärdat. Det vill säga att jag fått åka buss till och från jobbet i tre dagar nu. Det går rätt bra men har mycket ångest på hemvägen.

De håller på att måla om i vårt trapphus, de har målat hissen också så idag tog jag trapporna ner. När jag hade sprungit ner kanske två våningar så blev jag osäker ifall jag låste. Så jag sprang upp igen. Blev helt död, dålig kondis som man har. Haha. Men när jag hade gått ner till bussen och ställde mig upp för att kliva på, så kändes benen helt lama. Kände inget på bussen när jag satt ner och inget direkt i kroppen heller, men jag blev helt svag i benen igen när jag ställde mig upp för att gå av. Kan detta vara för att jag sprang i trapporna? Ni vet ju hur ångest funkar. I alla fall för mig, jag blir lite svag någonstans eller känner mig "annorlunda" och jag tror att något är fel automatiskt. Så, att mina ben är svaga nu kan betyda tusen olika saker för mig än att de bara ansträngde sig lite extra idag. Brukar ni känna så?

Jag har i alla fall tagit mig till jobbet nu och tänker ta mig igenom dagen. Ikväll efter jobbet ska jag hälsa på en till fritidsgård! Om det funkar med mina tider och om de gillar mig, så kanske jag jobbar lite extra där. Gården ligger nära min lägenhet också. Fem minuters promenad. Vi får väl se hur det går!

Jag har sedan i måndags börjat meditera ca 15 minuter på morgonen. Vet inte om det hjälpt hittills men jag går till jobbet trots magont i alla fall. Det är ju något! Har ni testat meditation?

Har klarat värre

Tjoho!

Idag. Ja det har varit upp och ner. Startade dagen kl 06.30. Mötte upp pappa och körde in bilen på verkstad nr 1. Hem och försökte vila lite, fick i samma veva ont i magen. Fyfan det gjorde rätt ont men jag försökte meditera lite och sen åkte jag bara ändå. Det släppte på vägen dit någon gång. Jätteskönt. Åkte hem, tog det lugnt en stund tills verkstaden ringde, vi åkte igen en timma senare och hämtade bilen. Åkte direkt till verkstad nr 2. Magen kändes inget alls. Gjorde mig inordning och åt lunch. Nu har jag ju ingen bil så fick åka kommunalt till jobbet och får göra det hem med. Det gick utan några problem faktiskt. Lite nervös inför hemgången sen.

Nu har jag precis ätit på jobbet och har lite ont i magen. Men jag sitter och tar det lugnt. Rädd för att bli dålig i magen. Men jag kämpar på. Får kolla gårdagens skala och andas ut. Jag har klarat av värre!

Inte hela världen

Dagen har gått över förväntan. Åkte hemifrån 11.30. Åkte till läkaren, tog prover, sänkan är på 17 nu förresten så det hår ner, men himla sakta. Tagit över en månad från 28 till 17. Sen åkte jag till ÖB, köpte tavlor och åkte hem till mamma och pappa och skrev ut bilder till tavlorna. Efter det åkte jag vidare till In och Finn, Rusta och till sist Ica Maxi. Efter det åkte jag jag och köpte målarfärg. Var inte hemma förns 16.00. Så jag var ute i 4,5 h. När jag kom hem åt jag lunch och fixade med mina nya växter och spikade upp tavlorna.

Som ni ser har jag fått massor gjort. Men nu för en stund sedan så började jag må illa. Sånt där irriterande illamående som brukar gå över. Och nyss började magen bubbla och jag var tvungen att gå på toa. Sitter nu och är orolig. Inte alls kul. Men jag antar att jag stressade upp mig lite grann eller så. Hatar bara denna känsla. Man känner sig liksom sjuk. Men nej. Varför skulle jag bli dålig igen nu? Det måste vara tillfälligt. Måste kämpa vidare. Är glad över att min dag gått så bra tills nu ändå. Ett litet bakslag behöver inte betyda hela världen. Men vi skriver en skala ändå.

Ångest: 8/10
Magont: 4/10
Illamående: 7/10
Känns tungt i mage/rygg, mår illa, fryser lite och känner mig lite hängig.

23.10 (ca 5 timmar senare.)

Ångest: 1/10
Magont: 0/10
Illamående 0/10

Det gick över rätt så fort. På ett par timmar kände jag inget längre. Ännu ett bevis på ångest.

Uppföljning hos läkaren

Hej allihopa!

Min helg har varit tuff men bra. Jag har haft himla ont. Konstiga smärtor jag inte riktigt känt tidigare. Eller jo, men inte i samband med varandra. Hela magen har gjort ont och det har gått i vågor. Men har ändå kunnat göra saker. Hittills idag har jag inte ont i alla fall. Men känner en inre stress. Är nog orolig över att vara ensam. Har dock börjar vänja mig mer nu vid lägenheten. Vi har byggt upp allting nu. Nu är det smågrejer att fixa.

Idag ska jag till läkaren för att göra fler blodprover för att följa upp. Sist låg min sänka på 20. I början låg den på 28. Normalt och "friskt" är ca 8. Så det är inte jätte-förhöjt men tillräckligt med tanke på hur jag mådde i början. Vi får se hur det går!

Ångest på jobbet

Sitter på jobbet nu. Jobbar fram till 23.00. Magen känns tung. Har lite ont men mest obehag och mår illa. Det var ett tag sedan jag kände såhär och det måste ju vara ångest. Men det är obehagligt. Det kändes lite för en timma sedan och nu är det lite värre. Det ät väl det som gör mig nojig antar jag. Att det byggts upp. Jag sitter nu i soffan i alla fall. Vi kollar på film med barnen. Så det känns lite lugnare att sitta här och varva ned i alla fall. Får hoppas att det känns bättre snart. Bara jobbat i 2,5 h hittills. Ser inte fram emot detta alls....

Again and again...

Idag gick bra. Återigen. Suck att man aldrig lär sig. Jag har däremot känt av magen och är lite orolig nu efter maten. Men jag är nog gasig eller förstoppad. Känns liksom fullt. Så återigen oroade jag mig helt i onödan! Så trött på detta. Men det är ju bra att inget hände i alla fall.

Hoppas att ni mår super!

Tjarå

Tufft idag igen. Ont i mage och rygg. Är trött. Men jag vill minnas att jag kände såhär igår med. Kom igen, kämpa. Ge inte upp. Hur fan kan man glömma så snabbt att man mådde exakt likadant för 24 timmar sedan, men att man klarade av ett fullt pass ändå? Det är så dumt! Jag VET ju att jag fixar detta! Nu går jag utanför dörren och drar till jobbet. Hej!

Inbillar jag mig allt?

Idag sken solen när jag vaknade. Sov sådär. Vaknar väldigt mycket om nätterna. Men blev glad av lite solstrålar. Kändes helt okej i lägenheten också. Är på jobbet och jobbar fram till 21.00. När jag kommer hem är killen ute med vänner så jag blir ensam. Men jag ska krypa ner under en filt med te och bara njuta. Jag måste lära mig att bara vara i stunden och njuta.

Igår gjorde jag ju röntgen på njurarna. Idag ringde de upp och allt såg bra ut. Det vill säga att vi inte vet vad det är för fel fortfarande. Ska göra nya prover på måndag för att se om sänkan har gått ner i alla fall. Börjar verkligen undra vad kroppen håller på med nu...

Finna mitt lugn

Jag började tänka på detta med magsjuka nyss. Nu när vi bor på ett nytt ställe så har jag inte riktigt funnit min trygghet ännu. Mycket ångest kring detta och eftersom att jag inte känner mig trygg och säker, så tänker jag en del på detta med att bli sjuk. Vi bor nu i ett höghus med hiss och flera grannar på samma våning. Känns på något sätt att man kan bli sjukare nu. Att man är närmre folk. Sån jobbig känsla. Och så tänker jag på att jag inte är ensam heller. Blir killen sjuk blir ju jag. Och jag kan inte förhindra något ifrån att hända.

Hur blir man av med dessa tankar om att det värsta ska hända? Jag är så nojig konstant. Vill skippa tänka på detta. Vill bara leva... Och jag hoppas verkligen att jag snart känner mig säker i den nya lägenheten. Det känns tomt och ensamt. Min kille börjar ju jobbet tidigare än jag. Så det är mycket död-tid på förmiddagen. Sen är jag ju ledig måndagar och varannan fredag. Det känns tufft. Kan någon tala om för mig att det blir lättare med tiden? Behöver känna lugn.

Två bra dagar

Igår var en bra dag! Ni vet ju hur trött jag har känt mig. Först var jag sjuk tisdag-torsdag ungefär. Fredag jobbade jag på kvällen, och lördag samt söndag var jag så slut att benen inte ville bära mig typ. Efter att jag hade vilat någon timma så blev jag dock lite piggare. Hur som helst. Igår, måndag, sex dagar efter att jag blev sjuk, så kände jag att jag inte kunde sitta still mer. Jag gick upp tidigt, åkte iväg på läkarbesök och sen åkte jag hem en stund för att vila. Efter det åkte jag och köpte målarfärg, gick och handlade i matbutik och lite annat smått. Sedan åkte jag hem och påbörjade byggnad av en möbel. Nu gick det inte som planerat. Jag gjorde fel så att den måste byggas om av min pojkvän, men huvudsaken är att jag försökte! Haha. Så igår gick bra. Idag mår jag också rätt bra, förutom lite smärtor i rygg och mage. Jag började dagen med att åka för att röntga njurarna. Ni vet infektionen jag hade? Vi pratar ju om att det kanske är njurarna. Så jag fick åka in i en såndär maskin. Ångesten var runt hörnet, men det gick så fort så det gick bra. Åkte sedan hem, sov ett par timmar och åt min lunch, sminkade mig, och nu sitter jag på jobbet. Bra va? Smärtorna jag pratade om. När jag var dålig några dagar, så kände jag inte av någon annan smärta. Ingen huvudvärk, inga ryggsmärtor eller det jag tror är gallan. Jag har ju fått hugg där gallan sitter. Kommer och går. Hur som helst så fokuserade jag ju på att jag var sjuk (eller vad jag nu var) så jag tänkte inte på alla andra krämpor. Men nu känns dem igen. Så jag börjar fundera på om det bara är psykiskt nu. Eller att det finns något där men att det är så lite att det inte är farligt eller behöver läkarvård. Jag vet inte. Men magen är som vanligt nu igen i alla fall. Nu är jag tillbaka till förstoppning igen. Haha. Antingen eller med mig. Det är nervöst att sitta här på jobbet. Och ännu trivs jag inte fullt ut i lägenheten, så jag känner mig lite lost just nu. Blir det bättre? Trivs man till slut och slutar att vara nervös och orolig?

Extrem trötthet

Uppdatering. Jag klarade av Mio, jag klarade av Ikea, och lunch hos mina föräldrar. Men den här tröttheten jag har haft i två dagar går inte att beskriva. Börjar ju må bättre i magen nu, men alltså herregud. Igår var jag helt slut. I kroppen, i huvudet, det var helt sanslöst. Men jag kom hem sen och hjälpte pojkvännen att bygga ihop lite möbler, så blev jag piggare. Idag vaknade jag upp med samma trötta känsla. Jag släpade efter i butikerna, var helt slut och skulle kunna somnat ståendes. Idag var jag tvungen att lägga mig en stund. Har inte sovit mycket men lite grann från och till. Jag har mest vilat.

Vad är det som händer med mig? Jag har aldrig varit såhär trött. Vi snackar alltså att jag höll på att somna så fort jag bara satt ner. Till och med i bilen. Det var inte jag som körde för övrigt. Är det för att jag ätit dåligt? Vatten har jag ju druckit massor av. Vad är det för fel? Jag känner mig sämst. Min pappa och pojkvän kämpar med möbler, och jag går och lägger mig och vilar. Är det all ångest kring magen? Har jag brist på något? Är jag sjuk? Jag sover tillräckligt mycket om nätterna.

Det värsta är killens besvikelse. Han ser mig må lite bättre, för att sedan bli sämre igen. Han är såklart orolig men det kommer ut på ett annat sätt när vi pratar om det. Det är klart att han är frustrerad.

Jag är ledig imorgon. Men på tisdag jobbar jag kväll. Så jag hoppas verkligen att detta hinner bli bra tills dess. Att jag känner mig piggare. Jag blir ju orolig och rädd...

Våga leva

Igår vågade jag åka till mina föräldrar och handla i matbutik. Gick inte på toa mer alls. Idag känns magen lite trög igen och jag har lite ärenden att göra. Bland annat ska jag till Ikea. Själv. Jag är så nervös. Jag vaknar nervös varje morgon. Tror att jag är väldigt rädd över hur magen ska reagera ute. Men jag ska göra detta och göra mitt bästa. Heja mig. Detta kommer att bli en tuff dag...

Var positiv

Jag gick och jobbade igår kväll och det gick jättebra. Inga problem. Jag började känna att det gjorde ont i mage och rygg mot slutet av kvällen men det gick bra. 

Idag mår jag rätt bra men jag är fortfarande lite lös i magen. Så det har inte gått över. Men samtidigt är jag lite trög. Som att allt inte vill ut direkt så jag vet inte vad det betyder. Jag tycker att jag har mer energi i alla fall. Och klarade jag igår, så kommer jag att klara av resten av dagen med. Idag ska vi till mamma och pappa. Känns konstigt att skriva så. För bara några dagar sedan var det hemma hos mig. Haha. Men vi ska äta lunch och sen köpa ett soffbord. Vårt vardagsrum börjar ta form nu då soffan är uppe. Men det är fortfarande väldigt mycket att göra. Men det fixar vi.

Jag hoppas att er dag blir fantastisk!

Heja! Heja! Heja...

Så. Nu har jag velat fram och tillbaka hela dagen. Jag åker och jobbar, det känns skitjobbigt. Har ont i magen nu för att jag tänker på det. Men jag tänker göra det. Ja, jag har gått på toa några gånger men det är inte akut, och det är bättre än när detta började i tisdags. Så jag måste försöka. Blir jag dålig så får jag åka hem helt enkelt. Det kan hände vem som helst. Och behöver jag bara gå på toaletten, så är det bara att göra det.

Nej usch. Ju mer jag tänker på det, desto värre känns det. Heja mig! Jag kommer att vara stolt efteråt. Jag fixar detta!

Hejar ni på mig? Jag behöver det...

Är jag frisk ännu?

Dag 4. Igår gick jag på toa bara två gånger. Idag har jag gått två gånger. Har oro i hela kroppen. För ikväll måste jag jobba på det andra jobbet. Det är bara fyra timmar. Jag borde väl klara det? Det är så himla tufft bara. Hade jag inte haft denna ångest och rädsla hade jag nog bara gått. Jag går ju inte lika ofta på toa, och det finns toaletter där. Men eftersom att jag har mina fobier kring detta blir det ju värre. Så jag vet inte hur jag ska göra. Jag är inte katastroflös nu. Det var jag väl aldrig iofs, men det är löst men inte onormalt löst egentligen. Så jag vet inte. Jag vill inte gå till jobbet och behöva avbryta. För jag har min kollega som kan hoppa in och ta mitt pass. Och jag vill ta det säkra kortet, men samtidigt förlorar jag pengar på det.

Jag är trött på att vara sjuk. Jag tror att jag ska ta och vila en stund. Vill ju jobba ikväll innerst inne. Men är jag redo? Orkar jag?

Står du ut med mig?

Dag 3. Jag mår bättre och sen sämre. Jag har bara gått på toa två gånger idag i alla fall istället för typ 10. Imorse fick jag knappt i mig frukost. Men resten av dagen har jag ätit lite. Nyss åt jag middag. Jag önskar att jag kunde hitta på mer. Men jag vågade i alla fall gå upp och handla lite. Skakade efteråt av ångest, men jag gjorde det.

Min fina pojkvän. Han får göra allt nu. Han har fått handla själv efter en tuff arbetsdag, och han får komma hem till ett kaos. Jag har inte orkat göra någonting. Detta gör honom väldigt frustrerad. Min pojkvän tycker inte om kaos, han är väldigt tålig och går alltid till jobbet oavsett hur han mår. Han är motsatsen till vad jag är. Så jag förstår hans frustration. Det är bara som han är. Men han är samtidigt den finaste jag vet och han bryr sig. Men att jag mår såhär var och varannan vecka tär på honom. Jag vet inte varför min mage gjort såhär. Om det är stress eller någon sjukdom. Men jag vet att detta inte håller...

En annan sak är att han inte kan skilja på vad som är vad. Jag tänker t ex: "Idag är det magkatarr, idag ångest, idag IBS, idag för mycket fet mat." Jag kategoriserar ju mina krämpor. Medans han bara ser och hör: "Min mage är inte bra igen." Så jag förstår honom. Jag önskar att jag kunde förklara. Detta gör mig så ledsen. Om du bara visste, älskling. Om du bara visste.

Jag tackar honom för att han finns där och för hans tålamod. Och jag hoppas att han aldrig lämnar mig.

Stressad mage dag 2

Dag 2 med en kaotisk mage. Jag fick sjukanmäla mig idag. Går fortfarande på toa. Kan äta dock men man har väl ingen riktig matlust direkt. Känns som att det bara går rakt igenom. Är detta pga stress eller vad händer? Obehagligt. :( Hoppas det är bättre senare idag. Orkar inte må såhär, och jag måste handla till hemmet. Fan. :(

Flyttkaos + Magkaos

Vi har flyttat klart och fått upp en hel del nu. Tur att vi fick upp sängen för min mage är inte glad. :( Vi åt mat från grillen för att vi inte har något här hemma. Och jag vet inte om det blev för fett, eller om jag bara är väldigt nervös pga flytten men går på toa och har ont i magen. Så jävla typiskt. Hatar detta. Jag måste ju åka och handla mat. Vi har ingenting. Försökt vänta ut det nu en stund. Kan ju inte gå ut såhär. Mår inte illa. Har bara ont och är dålig i magen. Usch. Vill inte. Varför nu..? Har inte alls tid för detta nu. Kom igen, lugna ned dig. Gå över...

RSS 2.0